Nej och återigen nej. Vi som blir utsatta för mobbning, psykisk ohälsa, självskadebeteende, självmordstankar, ätstörningar, diagnoser m.m, det är inte vi det är fel på. Det är samhället vi lever i som är förstört. Barn, ungdomar och vuxna tror att bara för man är "annorlunda" att man sticker ut lite ger dom rätten till att klanka ner på oss "svaga". Vi får ta skit dygnet runt överallt, skolan, hemma, stan, landet överallt.

Det är inte okej någonstans i hela världen att mobba någon så brutalt att personen hamnar i depression. Det är inte okej att säga till en annan människa att personen är mindre värdefull pga att man kanske har "annorlunda" hobby, livsstil, utseende, klädesplagg m.m Det är inte OKEJ att ens se ner på en annan människa på ett sånt vidrigt och äckligt sätt som vissa människor i dagens samhälle gör. 

Det är så fruktansvärt viktigt att föräldrar håller koll på sina barn vad dem gör på nätet. 

ÖVER 60.000 barn är utsatta för mobbning i Sverige-Friends

Det är så fruktansvärt äckligt hur människor i dagens samhälle tar sig åt. Att dem tror de har makten att kränka någon annan, att ens säga/ skriva taskiga kommentarer är FEL. 

Det finns ingen bortförklaring när det kommer till mobbning, det finns ingen anledning till att kränka någon annan människa.

Mobbning är så jävla fel. Det är INTE fel på dig.

Du som blir kränkt över internet eller i det verkliga livet, det är INGET fel på dig. 

Det är inte ditt fel att samhället ser ut som det gör.  
Personer tar livet av sig pga mobbning, dem väljer att avsluta sitt liv pga att personer i dagens samhälle inte kan tänka sig för vad dem säger/skriver/gör. Föräldrarna måste ta ansvar över vad deras barn gör. 

JAG VET, det är inte lätt att berätta för någon att man är utsatt. Det är verkligen inte lätt. Det kanske inte finns någon person där man kan berätta för. 

Jag vågade inte berätta för någon när jag blev som mest utsatt, men sen tog det bara stopp. Jag kände hur smärtan blev värre och värre och tillslut berättade jag och det var det allra bästa jag gjort i hela mitt liv. 
Och lyssna på mina ord, det är inte lätt att stå ensam under svåra tider. Vänd dig till någon vuxen du känner dig trygg med.

Självskadebeteende

Folk har frågat mig väldigt mycket om mitt självskadebeteende och påpekat "men du har ju inte så mycket ärr på armarna". Nej det har jag inte, men att skära sig är inte det enda man gör som räknas som självskadebeteende. Under tiden jag blev som mest utsatt så dämpade jag ångesten med sex och så åt jag i mängder samt att jag skar mig själv. Självskadebeteende kan man göra på så många olika sätt. Och det behöver inte bero på att man är mobbad, det kan bero på så mycket annat dvs problem hemma, dåligt självförtroende, panikångest, ångest, depression m.m. 

Jag är inte helt fri från mitt självskadebeteende än. Jag har fortfarande dem där mörka tankarna som spökar. Men efter all äcklig mobbning så blev jag stark, starkare än någonsin. Jag var beredd på att jag skulle ta mitt sista andetag året 2016. Jag hade planerat allt, skrivit mitt avskedsbrev, skrivit ner om hur jag ville ha min begravning. Jag var så jävla beredd på att lämna allt, MEN mitt i allt det där mörka så fann jag ljuset. Jag hade självklart mina vänner och familj, men jag hade även mig själv. Jag började beartbeta all mobbnining. Och mitt i allt så kom mitt självförtroende tillbaka som mobbarna tog, jag tog helt enkelt tillbaka det. Jag tog tillbaka glädjen och energin "råttorna" tog utav mig. Jag överlevde. 

Mobbningen började 13 augusti 2015, 8 dagar innan jag skulle börja gymnasiet. Jag var 16 år när allt började, och idag är jag 18 år. Mobbningen har inte försvunnit, jag känner fortfarande blickarna och allt visk bakom min rygg. Men jag skrattar, jag skrattar åt dem människorna som på riktigt trodde att dem skulle få vad dem ville. Jag kommer ALDRIG förlåta dem människorna som satte mitt liv på spel, ALDRIG. Kommer aldrig i hela mitt JÄVLA liv förlåta dem människorna som kom hem och vandaliserade hela mitt hem. Jag tror på karma, mer säger jag inte. Glöm ALDRIG..

Vi kanske inte kan stoppa mobbningen, men vi kan stoppa tystnaden.

Innan jag avslutar detta inlägg så vill jag bara tacka min bästavän Julian som alltid funnits där för mig i vått och torrt, tack älskade du för all hjälp. Du kommer alltid finnas i mitt hjärta älskade vän. Må gud ta hand om dig.

Tack  

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Hej allesammans! Long time no see. Jag mår hur bra som helst. Hade en föreläsningturné nu i våras som gick hur bra som helst. Jag jobbar för nuvarande på en förskola här på Gotland och har gjort det sen 21 Januari. Vi får se vart mitt liv tar vä...

Detta inlägg är väldigt väldigt känsligt och sjukt jobbigt för mig att skriva.   Vet inte ens ifall det finns någon som fortfarande läser denna blogg, skulle inte förvåna mig ifall ingen gör det då jag aldrig uppdaterar. Just nu är det väldigt ...

"Det var mörkare än färgen svart, bubblan var mera som en fyrkant jag kunde inte ta mig ut snälla hjälp"   Mörker, allt var så mörkt. Kunde inte styra mina känslor. Kunde inte hitta ljuset. Vart var jag? Vem var jag? Vad ville mörkret?   Allt...

Vilka är vi? Vad gör vi? Vad vill vi komma fram till? Vad är vårt mål? Vilka vill vi nå ut till?   Mobbad på nätet & IRL styr jag och 3 andra tjejer som heter Carro, Elin och Elara.Vi åker ut till olika skolor samt bibliotek och förel...

Det är inte enkelt. Det är inte enkelt alls. Att känns en ständig rädsla att ens partner skall vara otrogen. En ständig ångest av att veta att sin partner tvekar på en. Vet du varför din partner är svartsjuk?Din partner kan ha varit utsatt för otrohe...