Direktlänk till inlägg 23 februari 2016
Hej allesammans. Nu har det gått några dagar sen mitt senaste inlägg. På 2 dygn så var det ca 2000 personer som läst mitt inlägg. Det var massvis med folk som hade delat och gillat och taggat mig i fina inlägg. Alltså ni e bäst.
Jag vet inte hur många gånger jag varit nära på att ge upp hoppet helt. Jag blev van helt enkelt. Jag blev van med att folk kastade ägg på mitt hus, jag blev van med att folk hängde ut mig på sociala medier, jag blev van med att höra folk skrika efter mig i skolan, jag blev van med alla blickar, jag blev van med att må dåligt. Efter allting som hänt så gick jag in i en depression, en djup depression faktiskt. Det var så jobbigt att vara så hatad av så många pga att jag var "dj".
Och det som fick mig att tappa respekten för så många människor var när dessa 18-23 åringar svarade så sjukt uppkäftigt när jag bad dom ta bort inläggen om mig och bilderna på mig. Kunde få till svar
" hahaha skyll dig själv"
"skiter i hur du mår, du har själv satt dig i denna sits"
"aa du får skylla dig själv"
Detta var några av svaren jag fick när jag bad folk låta mig va. Det är sjukt. Helt jävla jätte sjukt.
Nu idag så mår jag lite bättre, efter allt stöd jag fått från mitt senaste inlägg så kan jag inte vara mera tacksam. Har fått så många fina meddelanden. Blir så glad och så tårögd.
Detta med näthat skall stoppas samt mobbning. Ingen skall få behöva gå igenom det jag gått igenom.
Att folk kommer fortsätta kalla mig "dj-agnes" får jag nog leva med, för ingen kommer nog ta tag i sig själv och inse hur jävla ont det gör. Hatare älskar att hata för att dom e osäkra.
Och jag hoppas för allas skull att ni människor som är vuxna och håller på såhär, ta hjälp. Det är egentligen inte jag som borde gå till bup och kuratorn för att må bra. Det är ni. Ni som inte kan acceptera ett "Nej" och "Låt mig va". Visst jag hade förstått ifall det var 12 åringar som höll på. Men nu är ni 18 till 23 år. Ni skall veta vart gränsen går.
Ännu en gång, tack så jätte mycket till er som stöttat mig och gett mig hopp. Kärlek till er, ni är bäst och ni äger.
"Det var mörkare än färgen svart, bubblan var mera som en fyrkant jag kunde inte ta mig ut snälla hjälp" Mörker, allt var så mörkt. Kunde inte styra mina känslor. Kunde inte hitta ljuset. Vart var jag? Vem var jag? Vad ville mörkret? Allt...
Må | Ti | On | To | Fr | Lö | Sö | |||
1 |
2 |
3 |
4 |
5 |
6 |
7 |
|||
8 |
9 |
10 |
11 |
12 |
13 |
14 |
|||
15 |
16 |
17 |
18 |
19 |
20 | 21 |
|||
22 |
23 | 24 | 25 |
26 |
27 |
28 |
|||
29 |
|||||||||
|